Fördjupning - Övning 34

Som sagt... det spelar ingen roll vad så kallade experter ger för råd till nybörjare, att det är bara att börja skriva, för det är inte bara. Det finns många detaljer som man bör ha med, saker man ska tänka på innan man till och med kan börja skriva. Fast samtidigt, man måste ju börja skriva någon gång om man ska komma någon vart.

Idag ska jag ta med er på en fördjupning av historien. En lite mer nyanserad bild av vad som egentligen hände den där dagen. Eller så tar jag mig igenom denna övning så får vi se vad som händer. Om jag har förstått vad det handlar om.

Idag handlar det alltså om fördjupning. För man kan ha världens mest spännande idé, men kan du bara hålla dig till ytan och inte fördjupar handlingen, så kommer ingen vilja läsa det du skriver i längden. Det blir tråkigt. En läsare vill ha spänning. Först när man förstår varför karaktärer gör som de gör, vilken miljö de befinner sig i och varför allt drar åt ett visst håll som du förstår hur man fördjupar handlingen. Sen kan man inte bara vräka på läsaren all information på en gång, nej det ska för spänningens skull portioneras ut under historiens gång.

Fördjupning handlar om det som hänt innan och det som kommer att hända sen. Och vad vill protagonisten egentligen? Vad är orsaken till det den gör? Vad är protagonistens rädslor? Styrkor? Hur ser det ut där de är? Vilken miljö befinner de sig i? Och varför gör antagonisten det den gör? Vad får den ut av att det? Ja och så vidare... Nu till dagens övning.

Övning: Fördjupa protagonisten. Här nere finns en intressant protagonist som gör intressanta saker. Lägg till text så vi förstår var hon är, varför hon gör detta och vart hon är på väg. Hon = protagonisten har jag valt att döpa till Nora. Från texten "Hon smög ut ur rummet, slog ner mannen i vitt och sprang ut genom dörren" ska jag fördjupa protagonisten.

Svar: Nora visste att hon var förföljd till restaurangen. Men så länge hon satt där inne med sina väninnor Lena och Susanne så skulle han inte göra något. Det var han för feg för. Därför så passade hon på att njuta av att umgås en stund. Samtidigt kunde hon inte släppa varför han förföljde henne. Hon visste att pappa hade anställt honom. Tom Tomas. Men allt bottnade sig i att pappa var paranoid. Han hade tidigare försökt låsa in henne, men hon lyckades rymma. Till och med till ett annat land. Nu mera bodde hon i Sverige istället för i England. Hon trivdes bra och hade fått många nya vänner. Dessutom hade hon trivts så bra att hon lärt sig språket. Visst bröt hon lite, men inget som någon hakade upp sig på. Däremot visste ingen vilken bakgrund hon hade. Att hennes pappa som tidigare jobbat på MI6 nu fått ett nervsammanbrott efter att han fick sparken för att han oskyldigt hade ihjäl en oskyldig. Och nu hade han skickat mannen i vitt efter henne. Det var så hon kallade Tom eftersom han alltid hade vit kostym. Inte så smart kanske eftersom vitt lyser i den svenska höstkvällen. Hon pratad glatt med sina väninnor och skålade. Men i ögonvrån hade hon koll på vart han var. Han stod där i ingången till restaurangen som en dörrvakt, hälsade alla på alla som gick in. Nora skrattade för sig själv. Han var så enkel. Så fort de ätit klart betalade hon för dem alla, sa adjö till Lena och Susanne. Men istället för att gå gick hon in på toaletten. Hon gjorde det på ett sätt så att mannen i vitt inte skulle missa det. Hon gick in i ett bås och sen väntade hon. Hon plockade upp pistolen hon hade i sin handväska. Strax efter hörde hon svagt hur dörren öppnades. Sen blev det tyst. Det var signalen att han var på plats. Hon smög ut från toalettbåset. Och där vid dörren stod han med ryggen emot henne. Hon smög sig sakta fram, ett steg i taget. Till slut var hon så nära att hon kunde andas honom i nacken. Nora var trots allt tacksam att hennes pappa lärt henne att smyga. Därför var hon medveten om att hon kunde röra på sig utan att varken höras eller märkas. På en sekund höjde hon handen med pistolen och slog snabbt kolven i mannen bakhuvud. Medan han segnade ner på golvet sprang hon ut genom dörren. Men väl ute i restaurangen igen saktade hon in och rättade till sin klänning. Hon vinkade adjö till han som serverat dem under kvällen. Sen gick hon ut och slog in på gångvägen som skulle leda henne hem till sin lilla etta i Gamla stan.

Så där... det var allt för idag. Hoppas ni lärt er något om fördjupning så som jag gjort. Nu får ni ha en fortsatt bra dag och sen en skön helg. Tack för att ni tog er tid att läsa min blogg. Ta hand om er nu. Kram till alla som vill ha. Och en liten kram till er andra med.