Historien om Jan & Erik - Novell

Förra året, sommaren 2023, var jag och min man på semester nere i södra Sverige. Då fick jag en novellidé. Semestern var huvudsakligen i Småland men det blev också också ett par underbara dagar på Öland och det var här, på den andra dagen, som novellidén dök upp. Ena dagen åkte vi till fyren Långe Jan (söderut) och nästa dag till fyren Långe Erik (norrut). Det var efter den andra dagen på Öland som jag på kvällen började skriva på novellen om bröderna och kungasönerna Jan och Erik.

Hur som helst... Novellen skrev jag på kvällarna. När vi var på campingen och inte hade något bättre för oss. Novellen delade jag sen upp i tio korta delar + en bonus. Idag delar jag med mig av del sex.

Dödsfallen

Men den dagen så brast något inom Kung Jan-Magnus. Det var som om orken att jävlas med sin omgivning bara rann av honom. Och det blev inte bättre av att hans hustru drottning Anna-Margareta somnade in senare den natten. På morgonen var han bara ett skal av sitt forna jag. Han slutade att äta och han sa inte ett ord till någon på en hel vecka. För utan sin hustru kände hans sig ensam och vilsen. Utan den sköna Anna-Margareta, som han kallade henne, var han ingen.

Men Gustav gladdes. För hur det än var hade drottningen aldrig älskat sin son och Gustav hade aldrig älskat sin mor. Dessutom hoppades han på att hans far nu skulle få viljan tillbaka att bli en hederlig kung. Och så blev det. För så fort han började repa sig från sorgen så började han glädjas för sin sons kommande giftermål. Han var till och med glad att Gustav hittat ett sånt rekorderligt fruntimmer i bondmoran Ingrid. Kungen hade till och med insisterat på att djuren som hölls i borgen skulle skänkas till Storbonden som tog emot dem med stor tacksamhet.

Bara en månad efter drottningens begravning så gifte sig Gustav och Ingrid i storkyrkan under pompa och ståt. Gustav hade satt på sig sina röda bröllopsdräkt men den här gången hade han låtit brodera på en vit näktergal på bröstet. Ingrid i sin tur hade sin mors bröllopsklänning och en krans på huvudet med öns vanligaste blomma, solvända. Gästerna i kyrkan var bara, förutom Gustav och Ingrid, kungen där och storbonden. Ja och så prästen. Men när de kom ut ur kyrkan så stod där flera hundra av öborna och hurrade sin blivande kung och drottning.

Efter det flyttade Gustav ner till bondgården och lämnade sin far ensam uppe på borgen. Något som Gustav kom att ångra resten av sitt liv för bara en vecka senare hade även kungen somnat in. Och innan Gustav riktig kände sig redo så var det dags att ta över tronen, ändå rädes han inte sin uppgift. Han visste att han skulle bli en bättre kung än sin far eftersom han valt att gifta sig med den kloke och urfyndiga l Ingrid. Men hennes råd skulle han klara alla motgångar han någonsin skulle stöta på. Och så blev det … var bara en sak varken han eller Ingrid skulle hitta en lösning på. Någonsin.

Slut.

Det var fortsättningen på del fem... hoppas ni fann del sex intressant nog att ni vill fortsätta läsa. Nästa vecka delar jag med mig av del sju 'Familjen'.

Nu får ni ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni läste. Hoppas ni uppskattade dagens blogg. (Dela gärna) Ta nu vara på er.