Historien om Kalle - Övning T30

När jag gick på utbildningen "Mot professionell författare" köpte jag skrivövningsboken "Skriv om och om igen" av Katarina Kuick & Ylva Karlsson. Sen har den i princip stått där i bokhyllan och gjort långnäsa åt mig. Förutom ett par gånger jag plockade upp boken för att göra ett försök, men kom alltid på mig med att hitta något annat att göra istället. Nu har jag gjort denna första övning 30 gånger så idag gör jag denna för sista gången... nu är det dag att gå vidare.

Bild från Pixabay, redigerad i Wix.

Den går ut på att med en tärning ska slå fram en karaktär. Sen när man man slagit med tärningen ska man skriva "den sanna historien om..." Du kan också göra övningen om du vill.

Med hjälp av en tärning kan man trolla fram en karaktär. Börja med att ta fram ålder med att slå med tärningen två gånger, lägg siffrorna bredvid varandra. Jag fick först 2 sen 1.

Tärning röd. Vart bor din person:

1. På en ö...

2. I en stor stad...

3. Under en gran...

4. På en bondgård...

5. I ett höghus...

6. I en förtrollad trädgård...

Tärning blå. Vad har din person med sig:

1. En baddräkt.

2. Ett förstoringsglas.

3. En trasig mobiltelefon.

4. En bukett blommor.

5. En sax.

6. En karta.

Tärning grön. Din person bär på en hemlighet.

1. Jag har inte varit ute på sju år.

2. En gång dödade jag en katt.

3. Min önskan är att bli soldat.

4. Mitt andra namn är Hubert.

5. Jag är kär i min tandläkare.

6. Jag har aldrig skrivit ett brev.

Vart bor min person? I en förtrollad trädgård.

Vad har min person med sig? En Sax.

Vilken hemlighet bär min person på? Mitt andra namn är Hubert

Jag döper min karaktär till Kalle som är 21 år gammal och kommer från .

Här kommer den sanna historien om Kalle som bor på Österlen i ett litet vitt hus som var omgiven av häckar och träd. Hade det inte varit för det hade han nog blåst bort eftersom övrig mark var vida åkrar. Men han trivdes där med den utsikten. Det enda han kunde betacka sig var att ständigt se grannen Karl-Fredrik strutta runt i sin morgonrock jagandes av ett tv-team. Men ibland fick man stå ut med sina grannar, i synnerhet när han fått så mycket hjälp med sin trädgård.

En gång hade Karl-Fredrik frågat Kalle hur gammal han egentligen var. När han sa att an nyss fyllt 21 hade Karl-Fredrik lutat på huvudet och undrat om han inte ville ut och leva loppan nu istället för att krypa runt, i visserligen en magisk, trädgård.

"Vad gjorde du själv då?" sa Kalle och log brett eftersom han visste att frågan inte kom från en illvillig plats.

"Sant" sa Karl-Fredrik och skrattade hjärtligt,

Men ända sen för ett par år sedan då han ärvde en stor slant och köpt sitt hus hade han kämpat dagligen med att få ihop sin trädgård med stora rosbuskar, trimmade häckar och prunkande rabatter. Alla växter hade han såklart köpt hos sin nyfikne granne.

Men en dag när han satt i sin rabatt och rensade ogräs kände han sig iakttagen. När han tittade upp såg han att de stod pojke på gatan utanför och tittade på honom med envis blick.

"Åh hej", sa Kalle överraskat.

"Hej" sa pojken utan att släppa honom men blicken, "vad gör du?"

"Rensar i min rabatt" sa Kalle med höjda ögonbryn, "vad gör du?"

"Tittar på när du renar din rabatt tydligen" sa pojken med ett snett leende, "jag väntar på att mamma ska bli klar." Pojken pekade mot grannen" "Hon har beställt blommor men gubben där vill inte sluta prata och skratta så jag gick hit."

"Vill du komma in och se min förtrollade trädgård", sa Kalle och skrattade till, "ja det är vad gubben bredvid kallar den."

"Okej", sa pojken och gick sen in genom grinden som han noga stängde bakom sig.

De började gå runt i den lilla trädgården och Kalle visade på alla sina växter. Pojken lyssnade artigt och nickade vid de rätta ställena. Till slut stannade han vid trädgårdens högsta träd och pekade.

"Där borde du sätta en gunga", sa han och pekade sedan åt ett annat håll, "och där borde du ha en sandlåda. Och på din altan där skulle du kunna ha en sådan där uppblåsbar pool så man kan svalka sig på sommaren."

"Jaså det säger du" sa Kalle och såg sig om i trädgården, "varför då?"

"Ja du tänker väl skaffa barn?" Pojken såg uppmanande på Kalle.

Då kom han att tänka på Elisa. Enda personen förutom has familj om viste att hans andra namn var Hubert, Enda personen som han verkligen älskat.

"Har du ingen flickvän" sa pojken efter en stunds tystnad.

"Jag hade" sa Kale med entonig röst. Sen suckade han. "Jag verkligen älskade henne."

"Inte längre?" Pojken höjde ögonbrynen.

"Eller jo", sa Kalle tveksamt, jo jag älskar henne fortfarande."

"Ja men gå oh ring henne nu", sa pojken och ryckte Kalle i jackan, "jag ska ändå gå nu."

Kalle nickad eftertänksamt. Sen hörde han en kvinnlig röst en bit bort.

"Pontus" skrek rösten som Kalle antog var pojkens mamma, "Pontus vart är du?"

"Jag kommer", sa pojken och vände sig mot Kalle, "gå och ring nu."

Så fort pojken försvunnit från hans trädgård gick han in och ringde Elisa. Hon svarade efter en signal. De småpratade lite först om ditt och datt. Hon sa att hon var glad att han ringde. Att hon tänkt mycket på det de hade och att hon gärna kom över för att titta på hans hus och trädgård.

Nu så här i efterhand med facit i hand visste han att det pojken gjorde skulle han alltid vara tacksam för. För efter det första besöket som Elias gjorde dröjde det inte länge förrän de blev ett par igen. Några månader senare flyttade hon in. Till en början störde hon sig på att Karl-Fredrik ständig la sig i deras trädgårsplaner. Men efter tiden lärde hon sig att uppskatta honom och hans man.

Dessutom Dröjde det inte länge förrän det tassade av små fötter i den förtrollande trädgården. Och där fanns också en gunga i det stora trädet, en sandlåda strax bredvid men en rutschkana. Och på altanen fanns e liten uppblåsbar pool. När Kalle satt där på sin altan tio år senare visste han att han hade allt att tacka den pojken för, utan honom hade han förmodligen aldrig kommit på tanken att ringa Elisa. Utan pojken hade han aldrig kunnat känna den lycka han nu kände bubblade hans bröst.

Det var det jag hade att bjuda på idag. Tack för att ni tog er tid att läsa. Ha nu en fortsatt bra dag och sen en skön helg. Ta hand om er alla.