Ibland - Dikt

Jag är ledsen att jag inte har kvar alla dikter jag skrivit.... att många kommit bort. De skrevs ner i block som antingen kastades eller kom bort i någon flytt. Till min glädje hittade jag för några år sedan ett häfte med dikter. De skrevs av och sparades. Tyvärr försvann det häftet. Det hade varit trevligt att ha kvar eftersom jag skrivit ut dikterna på skrivmaskin, illustrerat själv och sen bundit ihop det så det såg ut som en enkel liten (men mycket tunn) bok.

Men jag jag är idag mycket glad att jag faktiskt lyckades rädda några av mina tidiga dikter. För de visar på vilken resa jag gjort i skrivandets värld. Här nedan kommer ytterligare en dikt från min tid då jag bodde i Tyresö. Håll till godo.

Ibland... Ibland känner jag mig så ensam, fast du sitter här intill mig. Ibland känns du så himla nära, fast det är långt till dig.

*

Ibland så finns du där för mig, fast inte när jag behöver det. Ibland vet jag inte om du älskar mig, fast jag hör dig säga det. * Ibland vill jag att du ska lyssna, fast det då har du inte tid. Ibland hör du varenda ord jag sagt, fast ändå verkar du inte förstå. -1992

Alla mina dikter är redigerade.... inte omskrivna, utan rättade. Just den här dikten har jag först och främst bytt namn på. Från början hette den Ensam med dig. Men jag tyckte att Ibland passade bättre då den handlar om det som händer (oss alla) ibland. Plus att ordet Ibland upprepas så många gånger att den inte kan heta något annat. Hur som helst... Nu får ni alla ha en fortsatt skön dag... tack för att ni tog er tid. Ta hand om er nu. Kram.