Igen - Dikt

Jag har mött på så många människor som tycker att poesi är bara onödigt och inget de vill slösa sin tid på. Jag hade faktiskt samma inställning ända tills jag fick tag på en bok med Gustav Fröding. Jag satte mig ner och läste och kom på mig med att inte kunna släppa boken. Så jag säger så här.... det gäller bara att hitta sin egen poet. Den som skriver på ett sätt som tilltalar just dig.

dag delar jag med mig en dikt jag skrev när jag bodde i Sandviken. Kanske inte en av mina bästa dikter, men den reflekterar lite av de känslorna som jag bar på då.

Igen Mörk är det kväll då jag sitter här och väntar. Mörk är min skräck som i mitt öra flämtar. * Lång är det natt då du av mig är saknad. Lång är min skugga, som just ur en dröm är vaknad. * Kall är den morgon som är full av onda väsen. Kall är min ömma själ, påminner mig om att inte vara kräsen. * Ljus är den dag då du återvänder till mig. Ljus som omvandlar mitt liv, vet att jag aldrig kommer överge dig... igen.

-1999

Vad dikten handlar om.... mer om hopp än en reell person. Och tror nog att vi alla har hoppats på att något ska hända i ens liv. Hoppats att man ska ha tur, att en önskan går i uppfyllelse eller att man lyckas med sig karriär. Hoppet gör att vi alltid har något att stäva efter. Men det är väl som de säger, hoppet är det sista som överger människan.

Men nu får ni alla ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni tog er tid. Ta hand om er. Kram.