Jag kan - Dikt
Idag tänkte jag bjuda på en dikt som jag skrev igår så den är inte särskilt redigerad än, men jag har bestämt mig för att dela med mig av den i alla fall. Den handla lite om att jag måste ändra mitt mindsett till att 'jag kan' istället för att 'ingen tror på mig'. Det är ingen lätt resa jag slagit mig in på, men jag ska lyckas. Jag vet att jag kan för jag har stöd av världens bästa gubbe som läser allt jag sätter framför honom, som delar alla mina bloggar och som alltid uppmuntrar mig att bli ännu bättre.

Jag vet att jag kan skriva. Jag vet att jag är bra på det. Jag är kanske inte lika bra som vissa andra, men vad spelar det för roll, jag är bra precis som jag är.
Jag kan
Jag kan aldrig som Enid Blyton skriva så rakt på sak, men av hennes böcker jag har fått mer skrivarsmak. Det var då som min dröm blev född,
sen dess har min fantasi blivit gödd.
Jag kan aldrig som Margit Sandemo skapa en isfolksvärld,
men jag kan nog en dag skriva mina historier med enkel flärd.
Men på det får jobba som ett flitigt bi,
låtsats lite som jag är ett skrivargeni.
Jag kan aldrig som Gustav Fröding skriva sån poesi,
men när jag frambringar texter så känner jag mig ändå fri.
Med att skapa mina texter små,
kan jag få de flesta att ändå förstå.
Jag kan aldrig skriva som Camilla Läckberg gör,
men jag kan behandla mina ord som de vore min dansör.
Jag kan skriva precis vad jag vill,
inget av min skaparkraft ska gå till spill.
Jag kan aldrig få ihop mina historier som Johan Moström,
men jag kan nog skriva på mitt sätt och ändå få beröm.
Skriva har blivit min vardagsrutin,
utan den blir livet en pin.
Jag kan aldrig skapa en karaktär som Anna Janssons Maria Wern,
men jag kan nog lugnt mot min Emma Elliot ta spjärn.
Men visst hon har utvecklingsmån,
det kan jag inte komma ifrån.
Jag kan aldrig få till Johan Theorins övernaturliga inslag,
men jag kan skriva mer spännande än ett nyhetsinslag.
Jag behöver inte vara som alla andra,
men författarvägen vill jag ändå vandra.
Jag kan aldrig inte bli någon ny Jo Nesbø,
bara för de så behöver jag inte lägga mig ner och dö.
Jag kan bara fortsätta vara den jag är,
jo jag lovar och jag svär.
Jag kan däremot bli författaren Diana M Ramkvist,
skriva många spännande historier med en förvånande tvist.
Men då måste jag skriva på varje dag,
annars kanske jag inte blir antagen av ett bokförlag.
Det var det jag hade att bjuda på idag. Ha nu en fortsatt bra dag. Tack för att ni tog er tid att läsa. Och nu dela så fler läsare kan hitta hit. Ta hand om er och om varandra.
Commentaires