Mitt hjärta i bur - Dikt

Att skriva dikter handlar ibland om att skriva synonymt. Med andra ord inte bokstavligt, utan mer metaforiskt. Ja om ni förstår. Som i detta fall liknar jag mitt hjärta med en fågel som sitter i bur. Hur hjärtat mår, eller fågeln om du så vill, är såklart en tolkningsfråga av den som läser. Jag vet vad det betyder för mig... men vad känner du när du läser den? vad skulle den kunna symbolisera för dig?

Hur som helst... Den här dikten skrev jag 2017 när jag bodde i Sandviken. Den är inte redigerad, med undantag att jag tog bort den sista strofen eftersom det tog bort allt hopp om en framtid.

Mitt hjärta i bur

Mitt hjärta är som en kvittrande fågel, en kvittrande fågel i bur. Sitter där ensam på sin pinne, i både ur och skur. * Mitt hjärta är som en tyst fågel, en tyst fågel i bur. Sitter ensam på sin pinne, och längtar att få komma ut på en tur. * Mitt hjärta var som en kvittrande fågel en kvittrande fågel i bur. Sitter ensam under sin pinne, och hoppas någon ska slå ner dess mur. -2017

Hoppas ni gillade dikten? Den här versionen som slutar med lite hopp, i alla fall, om att någon kanske kan öppna burens dörr. För jag vill leva mitt liv med hopp, inte med hopplöshet. För hur man än vänder och vrider på det, kan man se det positiva i ens liv så är det lättare att göda det lilla hoppet.

Nu så får ni ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni tog er tid att läsa in lilla dikt. Ta hand om er. Kram.