top of page

Syskonen Underlig - Övning D9

  • för 3 dagar sedan
  • 2 min läsning

När jag gick på utbildningen "Mot professionell författare" köpte jag skrivövningsboken "Skriv om och om igen" av Katarina Kuick & Ylva Karlsson. Sen har den i princip stått där i bokhyllan och gjort långnäsa åt mig. Förutom ett par gånger jag plockade upp boken för att göra ett försök, men kom alltid på mig med att hitta något annat att göra istället. Nu är det dags att gå vidare till nästa övning i boken...


Bild tagen från framsidan av boken Skriv om och om igen, redigerad i Gimp och i Wix.
Bild tagen från framsidan av boken Skriv om och om igen, redigerad i Gimp och i Wix.

Den här går ut på att välja en början av en dikt och sedan slå med en tärning vad den dikten ska handla om. Du kan också göra övningen om du vill.


Inledningarna lyder:

  1. Jag spricker ack jag sprängs.

  2. Snäckan viskar en hemlighet.

  3. Jag var grå som granit sol! sol! skönt.

  4. Jag vet vad som irrar i parken.

  5. Upp genom luften, bort över haven.

  6. Det finns folk som är rädda för vatten.

  7. En januarimorgon i mitten av april.

  8. Det är en fråga ingen kan besvara.

  9. Jag kastade ner några barn.

  10. Skrapa med naglarna på din spegelbild.

  11. Älska mig men kom inte för nära.

  12. Två obildbara föräldrar.

  13. Lyktor och lampor facklor och ljus.

  14. En gång skall jag ha glömt att jag levde.

  15. Nu är det sommar nu är det krig.

  16. Döden har så snygga svarta stövlar.

  17. Allting låg och sov jag tror och du tror

  18. Mitt liv är det som saknas.

  19. Operationen var inte svår.

  20. Längst inne i mitt huvud.


Ämnen:

  1. Syskon.

  2. Vatten.

  3. Vintern.

  4. Tiden.

  5. Potatis.

  6. En väg.


Jag börjar med inledning 9 och slår med tärningen. Jag får 1 och ämnet syskon.



Syskonen Underlig.


Jag kastade ner några barn,

de var lika som om de var gjorda av samma garn.


De studsade sen raskt upp igen, med ansikten såg ut som en blommade perenn.


Såklart tillhörde de samma lustiga familj, jag kände i luften att de doftade vanilj.


De skrattade och studsade sig fram,

som om de vore små nyfödda lamm.


Till slut studsade de bort från mig,

ja det var ett fasligt tjohej.


Minnet av dem kommer jag alltid ha kvar,

jag vet dessutom vem som är deras far.

Jag kastade ner några barn, de smulade av sig som de vore flarn.



Det var det jag hade att bjuda på idag. Tack för att ni tog er tid att läsa. Ha en fortsatt bra dag och sen en riktigt skön helg. Ta hand om er.

Kommentarer


Tack för att just du tittar förbi. Välkommen!

Här kan ni läsa mina om mig, mitt skrivande, om mina tankar och lite granna från min vardag och om min dröm om min strävan att bli utgiven författare. 

Än en gång välkommen. 

Missa inga inlägg!

Tack för visat intresse.

  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter

Kontakta mig.

© 2023 by Turning Heads. Proudly created with Wix.com

bottom of page