Bokens upplägg - Tankekorn

Jag vet inte riktigt vad det är för fel på mig, för det är något som inte riktigt står rätt till, eftersom jag har en förmåga att aldrig riktigt bli klar med min bok. Det finns alltid något att rätta till, alltid något som måste redigeras och som inte riktigt känns bra. Just nu håller jag på att redigerar min protagonists känslor eftersom de kändes inte helt rätt med hennes personlighet.

*Media från Pixabay, redigerad i Wix.

Men igår slog det mig som en blixt från klar himmel... upplägget på boken kändes inte helt rätt. Det kändes inte som jag, så nu sitter jag här och ändrar även på det.

Olika upplägg.

Något som jag tänkt på är att olika böcker, ibland beroende på genre, har olika upplägg. Alla böcker har inte bara kapitel 1, kapitel 2 och så vidare. Vissa har namn på sina kapitel. Vissa har inte ens nummer på sina kapitel. Några delar upp sina böcker i olika delar och andra har korta kapitel medan andra har jobbigt långa.

Det finns alltså ingen universell mall på hur en bok ska läggas upp... och det har fått mig att fundera på hur jag kan lägga upp min bok. Om det kan göra skillnad när ett bokförlag ska ta sig an boken eller inte. Att det inte alltid bara har med hur man skriver. Att ett bra upplägg kan locka nästan lika mycket som en bra historia.

Mitt nya upplägg.

Jag har som sagt ändrat upplägget på min bok flera gånger. Jag vill att det ska kännas rätt. Att det ska kännas genomtänkt. Jag vill få fram mitt signum som den författare jag är och kan bli. Alltså inte bara namn eller nummer på kapitlen. För ett bra upplägg med kortare uppdelningar kan göra att en bok känns mer lättläst. Blir kapitel för långa blir boken tungrodd.

Jag har alltid kört på korta kapitel, samtidigt har jag har inte alltid känt mig bekväm med för många kapitel. Dolda avsikter hade ursprungligen hela fyrtionio kapitel där tre-fyra kapitel var en dag i taget. Nu har jag ändrat det till fjorton kapitel där varje kapitel är en dag, men som i sin tur är indelade i två till fyra olika delar. Och med ens kändes det som om jag kunde andas igen.

Avslutningsvis.

Ibland tar det tid att hitta det som känns rätt. Ibland måste man låta processen ha sin gång. Allt kan inte ske i en handbromsvändning. Men det har tagit mig många år att komma hit. Men jag har lärt mig mycket på vägen, så från och med nu borde allt gå lite lättare. Och kanske lite snabbare.

Det var det jag hade att bjuda på idag. Tack för att ni tog er tid. Dela gärna, snälla. Ha nu en fortsatt bra dag. Ta hand om er och om varandra.