Det där med att skriva manus - Skrivverk

Att följa en tv-serie är på sätt och vis att få följa en grupp människor eller en specifik person i deras strävan i sina karriärer, kärleksaffärer och drömmar. Men också hur de löser problem och går igenom tragedier. Man sätter sig ner och slår bort sin egen gråa vardag för en stund och låter dessa karaktärer förgylla ens liv.

Men ibland blir det lite fel... saker som jag inte kan låta bli att haka upp mig på. Och varje gång funderar jag på hur manusförfattaren tänkte egentligen.

Lära sig grunden.

När jag gick på utbildningen 'Mot professionell författarskap' fick vi lära oss grunderna i hur man skriver filmmanus. Vilket enligt mig var både intressant och roligt. Och den som lärde oss var en av Sveriges, enligt mig, bästa manusförfattare i Maria Karlsson. Med den lila kunskap jag fick med mig från den tiden gör mig kanske till en glad amatör, men ändå.

Men sen dess har jag varit lite mer uppmärksam på till exempel kameravinklar, scenen i sig och konversationer. Då händer det ibland att jag reagerar ... och inte alltid på ett bra sätt. För det finns händelser i dessa serier som filmer som jag som jag har svårt för. Jag ska ge några exempel... Några exempel: När någons okänd familjemedlem dyker upp och utan att man på något vis återknyter till den personen igen. De nämns inte igen, inte ens om just den biten där de dök upp pratas om. Det är som om den karaktären aldrig funnits. Då kan jag inte låta bli att fundera på vad som hände där och varför man inte kan få reda på mer. Varför ingen uppföljning sker.

En annan sak som jag kan ha svårt för är när man glömt bort vad som hänt i tidigare. Som om just den scenen blir bortglömd. Genast slås jag av tanken, vänta lite nu sådär var det väl ändå inte.

Sen blir lätt uttråkad på karaktärer som aldrig utvecklas. I vissa tv-serier fortsätter de vara den samma de var i första säsongen som de sen är i, till exempel, säsong 5. Är de singel från början så får man följa dem genom en radda korta som struliga förhållanden. Men sen fortsätter de vara den där struliga singelkompisen.

Skriva filmmanus.

Jag ska erkänna.... jag drömmer om att en dag få skriva ett filmmanus. Och då är det faktiskt mitt bokprojekt 'Svart Opal' som jag funderar på om det inte skulle göra sig bra som en film. Eller varför inte som en miniserie.

Nu tror jag inte det kommer att hända (inte än på några år i alla fall). Men drömma får man såklart. Men nu ska jag sätta mig ner och fortsätta med att skriva på mitt nuvarande projekt *Gränslös tillvaro'. Fundera på om det är värt att byta plats i 'Dolda avsikter'. Ja och så rensa bland mina mejl.

Nu får ni alla ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni tog er tid. Ta hand om er där ute. Kram.