Drömmar och att drömma - Tankekorn

Alla har vi saker som vi drömmer om. Det är inga konstigheter... att få en häftig bil, ett lyxigt hus, semester på en söderhavsö eller vinna stort på triss. Mina dröm är, som ni alla vet, att en dag få bli utgiven författare. Men apropå drömmar och att drömma. Jag som har livlig fantasi, har ibland också väldigt märkliga drömmar.

Nu ska jag inte sita här och påstå att jag är märkvärdigare än någon annan. Jag är precis som er när det kommer till de nattliga drömmarna. Jag kanske analyserar dem lite mer än de flesta skulle göra. Kanske.

Som att se på film.

Jag ska erkänna att även jag inte alltid kommer ihåg vad jag drömmer. Men ibland vaknar jag upp och minns, kanske inte allt jag drömt under natten, men tillräckligt för att känna mig fundersam. Och ibland med både en konstig känsla som bitter eftersmak.

När det händer att jag minns vad jag drömt, ja då känns det nästan som som om jag tittat på film. Huvudkaraktären, som inte är jag, interagerar med personer jag aldrig tidigare sett. Ibland minns jag delar av drömmen, någon enstaka gång minns jag (som det känns i alla fall) hela drömmen. Men för det mesta vaknar jag bara med den där känslan av att jag drömt något stökigt. Ibland minns jag drömmen men jag kan inte återberätta den, inte ens för mig själv.

Inledningen till min fantasy.

Ibland seriedrömmer jag. Det vill säga, jag vaknar upp för att sen fortsätta drömmen när jag somnat om. De drömmarna brukar jag minnas bäst. Det är också sådana drömmar som jag sen kan använda mig av när jag skriver.

En gång drömde jag om hur en ung mamma flydde med sin lilla dotter (på några månader). Hur hon tog risker med att fly genom den mörka övervakade staden, över ett högt stängsel, över en virvlande flod och in i en mörk skog. Den har nu blivit inledningen till min fantasy som jag jobbar med då och då.

Upprepande dröm som barn.

Som barn drömde jag jag mycket märkliga saker. Bland annat drömde jag ofta om att jag var ute och gick på en mörk skogsväg när en bil dök upp bakom mig. När jag då försökte ta mig av vägen gick det inte. Jag vaknade varje gång av att jag antingen blev överkörd eller att jag helt plötsligt föll ner i ett mörkt hål.

En annan dröm som jag drömde, åtminstone ett par tre gånger, var när jag var på en skola. Jag gick igenom korridorer där elever tisslade och tasslade. Sen kommer jag ut i en stor entréhall med en massa hissar som plötsligt dyker upp samtidigt. En efter en landar de på våningsplanet med ett pling. Då dyker det upp mitt framför mig, från ingenstans, en stor Buddha-liknande figur som elektriskt knastrade i allsköns färger. Innan jag vet ordet av det har figuren tagit tag i mig utan att varken röra sig eller röra mig. Han börjar snurra runt på mig. Först sakta, men sen allt fortare... det är här jag vaknar med andan i halsen.

Hur drömmer ni? Kommentera gärna om ni haft någon spännande (kanske återkommande) dröm. Nu så får ni alla ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni tog er tid. Ta hand om er. Kram.