För många regler...
Första rådet jag fick när jag sa att jag vill bli författare var att bara börja skriva. Och det gjorde jag. Men jag insåg ganska snart att det blev inte bra. Något fattades. Och då menar jag inte bara det dåliga språket utan mer historiens gång. För att skriva en bra dikt, novell eller roman så krävs det lite mer än att bara skriva direkt från sitt hjärta. Men visst det är en bra början. Men sen då? Vart går man härifrån?

Vill man komma någonstans inom skrivandet så bör man lära sig de regler som finns. Nu pratar jag inte grammatik utan de skrivregler som finns för att man ska skriva intressanta och läsvänliga texter. Fast ibland känns det som om det är så många regler att det är näst intill omöjligt att hålla reda på dem alla. Och sen på det uppmanas man att hitta sin skrivröst.
Skrivkramp
Men för många regler kan förstås ta bort ens skrivglädje. Göra så att man till slut sitter där med skrivkramp och klump i magen. Och hur man än vänder och vrider sig så kommer man inte vidare.
Jag har aldrig upplevt en sådan skrivkramp som jag gjorde efter det att jag utbildat mig till "författare". Jag satt där och hade bara en massa regler i huvudet. Dessutom saknade jag textsamtalen eftersom där fick man alltid respons. Nu behövde jag lita på mig själv och det gjorde jag såklart inte. Men allt eftersom jag började att släppa på reglerna så började jag skriva igen. Hitta balans
Missförstå mig inte nu... regler är bra. Först och främst vill man att de som läser ska förstå vad man skrivit. Sen bör alla romaner innehålla en inledning, upptrappning, vändpunkter, motsatser och en eller ett par tvister för att sen ha en avslutning. Protagonisten bör ha sin antagonist som både motsats och den som sätter käppar i hjulen. Sen är det inte bara att skriva en konversation hur som helst. Som sagt, regler kan vara bra att han som måttstock, bara man inte stirrar sig blind på dem.
Fast hur man än vänder och vrider på det så gäller det bara hitta en balans i regelträsket. Hitta de regler som gör din historia så bra som möjligt. Ja och sen hitta någon som vill ge ut det du skrivit. Lätt som en plätt. Eller? För det är ingen lek att hitta rätt i skrivregellabyrinten. Och bara för att du råkat hitta rätt formula betyder det inte att första bästa förlag kommer gilla det. Det gäller att hitta just det där förlaget i förlagsdjungeln (för det finns hundratals bokförlag bara i Sverige) som kan tänka sig att ge ut din bok.
Mot utgiven författare
Själv sitter jag nu och funderar (det gör jag ofta)... mitt självförtroende säger att jag har en bra idé, att jag skriver bra och att jag följer de regler som gör min historia bra. Men min oro, för den finns där ständigt närvarande, säger att jag aldrig kommer komma någonstans.
Frågan jag ställer mig är om jag någonsin får min bok utgiven (eller om jag får ge ut den själv). Nåja, det får tiden utvisa. Tills dess är det bara att fortsätta skicka in mitt bidrag till alla tänkbara förlag. Nån gång ska väl även jag få napp. Någon gång kommer jag också få uppleva att vara utgiven författare.
Nu får ni alla ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni tog er tid. Ta hand om er och om varandra.
Opmerkingen