Huvudpersonens olika lager - Övning 61

Människan är av naturen så konstruerad så att man faktiskt beter sig olika beroende på vem man möter på sin väg. Man har helt enkelt olika personligheter i lager. För du beter dig inte likadant mot din mamma, som din bästa vän eller din parter. Tack och lov kanske man ska säga. Men det beror också på att personerna man har i sitt liv täcker upp ens olika behov. Och så fungerar såklart också karaktärerna i en bok. I synnerhet huvudpersonen, det vill säga protagonisten.

Och idag ska jag få lära mig lite mer om det där med protagonistens olika lager. Vad det innebär och hur jag som aspirerande författare kan utnyttja det på allra bästa sätt.

För när författaren börjar förstå den kraften som ligger bakom en protagonistens olika lager så har man lyckats ta ett stort steg framåt. För när man väl förstår det här med att protagonisten är både självmedveten som omedveten, och dessutom en tendens att dölja saker för sin omvärld, ja då har man lyckats fånga läsarens intresse.

Där och då har man lärt sig att skriva betydande litteratur. Litteratur som många vill läsa, kanske till och med, om och om igen. För en protagonist ska vara så lik människorna som du möter i ditt vanliga liv. De kanske inte säger allt de tänker. De kanske inte känner sig själva så bra som de tror. Kanske inte har full koll på vem man är, vad man ska säga, vad det kan betyda för andra och så vidare.

Okej... man ska dela upp protagonisten i två olika delar. Alltså skillnad på utsida och insida, medveten om vad den håller inom sig och vad den säger eller gör utåt. Men den kan också ha ett yttre och ett inre de inte har kontroll över. Ja ni vet, som en vanlig människa. Och så nu till dagens övning...

Övning: Testa skillnad på utsida och insida. Fortsätt på dialogen - Vad kul att du ska bli tomte i år igen, Veronika!" Ja väldigt" sa jag och satte på min tomtekläderna.

Veronika är redan döpt, men jag valde att kalla hennes kollega för Stig. En äldre och kanske lite korpulent herre.

Svar: Jag gick in i omklädningsrummet och stängde dörren ordentligt om mig. Till och med låste. Men så fort jag skulle sätta på mig tomtedräkten öppnas dörren ändå och in kommer Stig. Jag suckade uppgivet. Samma visa varje år. Jag blev vald till tomte eftersom ingen annan kunde. Dagen till ära gick jag och bytte om och så gjorde Stig entré. Det var som om han var för dum för att förstå att en låst dörr till kvinnornas omklädningsrum betydde att hon ville vara i fred.

"Hej Veronika", sa han och log brett. Leendet syntes lång väg trots att halva hans ansikte var täckt med grå-vitt skägg. Han drog handen genom sitt vita hår och lutade sig mot väggen.

"Hej du Stickan", sa jag och log tillbaka.

Men så fort han inte såg kunde jag inte låta bli än att himla med ögonen. Jag behövde liksom få ur mig den känslan. Dessutom skulle han aldrig förstå min frustration. Det var trots allt inte ett ont ben i hans dumma kropp.

"Vad kul att du ska bli tomte i år igen, Veronika", sa han och skrattade.

"Ja väldigt", sa jag och satte på mig tomtekläderna.

Jag satte på mig byxorna först, med hängslen, bälten och allt. Sen den tighta jackan. Nog hade han kunnat vara tomte nått år om han bara kunde gå ner i vikt. Eller om chefen slutade vara snål och köpte en tomtedräkt som även gubbarna kunde komma i. Men på det här viset kunde bara en person vara tomte. Jag. Igen.

"Men du Stickan", sa jag och satte mig ner på bänken, "du vet väl att det här är kvinnornas omklädningsrum?"

"Ja då", sa han och satte armarna i kors över bröstkorgen, "men chefen bad mig att kolla att det gick bra för dig."

"Okej vad snällt av dig", sa jag. Det var som om de trodde att jag inte kunde klä på mig själv. Och då skickar chefen fettot. Jippi. Jag satte på mössan. "Så är jag godkänd?"

"Som alltid Veronika", sa han och gjorde tummen upp. "Bara på med lösskägget så är det dessutom mycket väl godkänd."

"Finemang", sa jag glatt.

Jag satte jag på mig lösskägget, om än motvilligt. Ja men då så, då kör vi den här parodin igen där mina kära kollegor för en dag få leka barn. Urs så vämjeligt. Jag måste byta jobb nästa år.

Så det var allt för idag och hoppas ni hängde med på övningen. Men nu får ni ha en fortsatt bra dag och sen en skön helg. Tack för att ni tog er tid att läsa. Ta vara på er nu.