Karaktärerna gör historien - Författare

Att skriva en bok kräver kanske lite mer än vad man först tänkt sig. Sen är det ju så att alla har olika förutsättningar att nå sitt mål, en färdig bok. Och inga sätt är mer rätt än någon annan. Vissa kan skriva ett par böcker om året och aldrig uppleva skrivkramp. Andra tar fem år på sig och kämpar sig genom otaliga perioder av just skrivkramp. Hur det är är så är det ändå slutresultatet som gills.

Jag har hittat mitt tempo. För mig tar det ungefär ett och ett halvt år att skriva klart en bok. Från idé, utveckling, skrivande och redigeringar till en färdig berättelse.

Mina idéer.

Innan man kan börja skriva på en berättelse bör man ha en utvecklingsbar idé. Min första idé om Emma Elliot, ja den boken har jag inte skrivit än. För efter den fick jag en idé om att använda en del av den text jag skrev under min författarutbildning. Men det fick till slut backa på sig den med och bli bok två. Så första boken fick handla om min tredje idé. En resa som först tog sig till Liechtenstein och sen förlades strax utanför Åre.

Nu skriver jag på min tredje bok. Den idén fick jag senast. Alldeles nyss faktiskt. Och jag ville ta upp ett jobbigt ämne. Nämligen stalking. Men också att leva med psykisk ohälsa och vad det gör med en. För hur det än är vill jag såklart att min protagonist ska utvecklas efter de erfarenheter hon erfar. Efter det som hände i Åre känns det som om hon inte får några men alls. Men nu i bok tre så är det som allt kommer ifatt henne.

Min inspiration.

När jag skriver utgår jag ofta, men inte alltid, från mig själv. Jag leker ofta What-if-game. Tänk-om-leken. Och det innebär att man föreställer sig hur jag själv skulle reagera om jag hamnade i en viss situation. Till exempel: ett bankrån. Hur skulle jag reagera? Hur rädd skulle jag vara? Ja och så vidare. Men alla mina karaktärer är olika och jag kan inte bara utgå ifrån mig själv. Därför låter jag min inspirerats av folk i min omgivning men också karaktärer från tv-serier och böcker.

Emma är en blandning av inspirationskällor. Men utan Emma och alla de andra karaktärerna skulle jag inte ha någon historia alls. Mina idéer skulle falla platt. För det är de som gör historien möjlig genom sina egenheter, personligheter och erfarenheter. Sen är det upp till mig som författare att genom mina idéer utsätta dem för både jobbiga och traumatiska situationer. För hur spännande skulle en friktionsfri historia bli?

Avslutningsvis.

Karaktärerna gör historien... såklart. Det spelar ingen roll hur bra idéer jag har om inte mina karaktärer kan bära upp den. För det är lite så som jag jobbar. först en idé, sen karaktärer. Skillnaden nu när jag skriver på bok tre är att utveckla karaktärerna efter de erfarenheter de fått på vägen och sen passa in dem i en ny historia.

Nu får ni alla ha en bra dag. Tack för att ni läste. Dela gärna. Ta vara på er.