När man börjar stava fel

I skrivandet bör man ha fasta rutiner. Att skriva lite varje dag är bra. Åtminstone femton minuter, om man ska tro på experterna. Och det oavsett om du kan producera flera sidor eller kanske bara en mening eller ett ord. Även när skrivkrampen gör sig påmind så ska man försöka skriva. I alla fall sitta är med händerna på tangentbordet. Vem vet, det kanske händer något då.

Hur som helst... Jag har under flera års tid utvecklat en rutin där jag sitter och skriver varje måndag till fredag från klockan nio och till tre. Om jag inte hunnit med det jag tänkt från början, då kan jag sluta tidigare.

Bokstäver byter plats

Men när man sitter där och knapprar ihärdigt på tangentbordet så händer det något... jag börjar skriva fel. Jag måste kontrollera var och varannan mening innan jag kan fortsätta eftersom det ständigt blir fel. Det är som om jag inte lärt mig stava. Den tiden jag måste lägga på rättstavning skulle jag kunna lägga på annat. Skriva bra texter, kanske. Men nej, här stavas det fel.

En sak som jag upptäckt vilket är rysligt irriterande och det är att jag byter plats på bokstäver. Till exempel: "e" istället för "a" och tvärtom, "o" istället för "ö", "a" istället för "ä" och så vidare. "Senap" blir då "sanep" och "sätta" blir "satte". Dessutom skriver jag ihop ord som inte hör ihop. Ska jag skriva "Så att" kan det lätt bli "satt". Sen ska vi inte ens börja prata om att jag tappar bokstäver. Eller lägger till en extra bokstav på slutet. Exempel: 'till och med för mig' blir ' tills och med före mig'.

Jo då, mina fingrar lever sitt eget liv.

Tangentbordet narras?

Misstänker också att mitt tangentbord narras lite med mig ibland. Jag har tryckt på varenda tangent i rätt ordning ändå så står det: ihopskrivnaordutanmellanslag, eler s fata de boksvär. Ni kan säkert tänka er hur det är att läsa en sån text, helt obegripligt. Till och med för mig fast jag vet vad jag skrivit.

Men värst är ändå när man börjar stava ett ord fel. Då spelar det ingen roll huruvida tangentbordet narras eller inte. Ett ord du normalt vet hur det stavas blir felstavat. Ett exempel på det är ordet är 'skrattade'. Hur jag än kämpade på med att stava det rätt så skrev jag nio av tio gånger 'skarattade'. Mina fingrar vaknade till igen och gav sig ut på egna äventyr.

Övning ger färdighet Ja det sägs att ju mer man övar desto bättre blir man. Eller så gör man som jag, kämpar på ändå. För jag misstänker att jag är obotlig när det kommer till rättstavning. Som tur är räknas inte det när man väl skrivit klart sin text. För tack gode gud för rättstavningsprogram. De kanske inte ser alla stavfel, men de ser de grövsta i alla fall. Huvudsaken är att andra gillar det man skrivit. För man skriver inte bara för sig själv, man skriver för att förgylla livet för andra ... för alla (som vill läsa).

Men nu får ni alla ha en fortsatt skön dag. Tack för att ni tog er tid (i vanlig ordning). Ta nu hand om er och sen även om varandra.