Sidokaraktärer - Övning 18

Så var det fredag igen, äntligen... Och gubben sitter som vanligt inne vid sin jobbplats och jag på min plats i vardagsrummet. Ordningen är återställd och det känns skönt. Men jag ska också försöka mig på ännu en övning från Romanskrivarskolan på Youtube och idag handlar det om sidokaraktärer. Så vad menas då med sidokaraktärer? Jo, det ska jag ta reda på tänkte jag.

Tydligen är det alla andra karaktärer som inte är protagonisten (inklusive antagonisten). De karaktärer som är vid sidan av berättelsen men som ändå är viktiga. Så vilka sidokaraktärer ska man då ta med när man skriver en roman, en hel bok? Det finns trots allt oändligt med val. Fast vissa val är kanske bättre än andra. Man kanske ska sätta sig ner och fundera på vilka sidokaraktärer ens protagonist behöver. Ja det är en bra början i alla fall.

Sidokaraktären bör vara en motsats, någon som kompletterar protagonisten.... till exempel om protagonisten är smart men ganska tråkig, då behöver sidokaraktären kanske vara den roliga som kanske inte alltid tar bra beslut. Ja eller tvärt om. Men nu till dagens övningar...

Övning a: Nu ska jag välja ut en, av flera alternativ, till en bra sidokaraktär till en enda protagonist. Det vill säga jag ska komplettera protagonisten. Jonas - protagonisten. Han är smart men har svårt att ta initiativ.

Sidokaraktär 1 - antagonisten - Den karaktären som är mer som protagonisten like och som är den som kanske kan besegra protagonisten.

Sidokaraktär 2 - följeslagaren - Den karaktären som protagonisten kan bolla idéer med.

Sidokaraktär 3 - kontagonisten - Den karaktären som hindrar och bedrar protagonisten.

Sidokaraktär 4 - mentorn - Den karaktären som lär allt protagonisten behöver veta. Som förser protagonisten med lärdom.

Svar a: I en bok kan alla dessa sidokaraktärer ha sin roll ... Antagonisten som kontagonisten skulle jag ändå ha med, fast inte lika nära protagonisten. Och inte så synliga eller uppenbara. Mentorn kanske kan finnas där men mer som en förälder eller liknande. Följeslagaren är inte bara någon att bolla idéer med utan den som också kan komplettera protagonisten. Så ja, jag skulle välja sidokaraktär 2 - följeslagaren r som ska stå närmast denne protagonist Jonas.

Och nu ska vi fundera kring vilka sidokaraktärer som behövs för själva berättelsen. Inte de som ska komplettera protagonisten utan som ska till exempel fördjupa historien eller ta den i en ny riktning. Man utgår från berättelse vilka sidokaraktärer som behövs helt enkelt. så till övningen...

Övning b: Här ska jag förändra storyn med en ny karaktär. Jag ska utgå från texten: Fredrika har letat efter en gammal kärlek (som jag kallar för Patrik). Hon kommer till Strängnäs. Hon ska precis ringa på den här gamla kärlekens dörr - då dyker en person upp och gör historien mer dramatisk. Vad är det för person som dyker upp?

Svar b: Fredrika hade haft ett långt samtal med Patrik kvällen innan. Nu hade hon precis klivit av tåget i Strängnäs och gått de tio minutrarna upp till den adress han gett henne. Hon gick in i trapphuset och uppför två trappor. Och så stod hon där framför Patriks dörr. Med ens kände hon hur fjärilarna vaknade till liv. För trots att de gjorde slut för nästan tre år sedan så hade hon inte glömt sina känslor. Hon hade inte kunnat gå vidare som hon först trott. Och när de pratat i telefonen så fick hon känslan av att det hade kände detsamma som hon. Att de aldrig borde ha brutit upp som de gjorde. Fredrika drog in andan och tog modet till sig. Hon klev fram till dörren och plingade på. Innanför dörren hördes ett tydligt ding-dong. Fredrika var så nervös att han knappt kunde andas. Samtidigt log hon så brett att öronen inte suttit där de gjorde så hade hon tappat huvudet. Men efter en halvminut falnade leendet en smula eftersom ingen öppnade. Hon plingade på igen. Sen svalde hon hårt och andades darrigt ut. Men ingen öppnade. Fredrika visste inte vad hon skulle ta sig till. Skulle hon gå? Skulle hon ringa på igen eller kanske skicka ett sms. Hon hade precis plockat upp telefonen när hissdörren öppnades. Och ut från hissen kom en kvinna i hennes ålder. I ena handen höll hon en liten flicka och i andra handen en matkasse.

"Hej vem söker du?" sa kvinnan och log brett.

"Jag söker Patrik", sa Fredrika och höjde ögonbrynen.

"Då måste du vara Fredrika" sa kvinnan och ställde ner kassen på golvet och sträckte fram handen till en hälsning, "Patrik var tvungen att åka till sjukhuset med sin mamma ... jag är hans flickvän Jessica. Men du är välkommen in och vänta om du vill."

Fredrika besvarade hälsningen men kände hur hjärtat frös till is. Han hade inte sagt något om en flickvän. Först tänkte hon att hon skulle gå men så ändrade hon sig av ren irritation.

"Jag följer gärna in och väntar", sa hon och log stelt.

"Bra" sa Jessica och log brett. Sen såg hon ner på flickan och log ännu bredare.

"Så vem är denna lilla tjej då?" sa Fredrika fast hon egentligen inte vill veta svaret.

"Ja det här är lilla Frida", sa Jessica och log, "vår fina dotter."

Fredrika nickade. Och trots att hon kände för att gråta följde hon efter Jessica in i lägenheten och ut i köket med ett leende. Och medan Jessica plockade in sina varor satte seg Fredrika där hon satte sig ner vid köksbordet. Det var inte såhär hon hade hoppats att det skulle bli. Tydligen hade hon missat alla tänkbara signaler från Patrik. Eller. Hur som helst så skulle hon konfrontera honom när han väl kom hem igen.

Så det var dagens övningar det. Nu får ni alla ha en fortsatt bra dag och sen en riktigt skön helg. Ta hand om er nu. Och idag får alla som vill och inte vill en liten kram. Så kram, kram på er alla.