Stor eller liten - Tankekorn

Jag har i hela mitt liv stört mig på en sak. En egentligen ganska så obetydlig sak, en sak som andra gör på ett sätt och vi på ett helt annat. Det jag försöker säga är att vi i Sverige använder oss av liten bokstav i början på månadernas namn och i början på veckodagarnas namn. I England har man stor bokstav eftersom de räknar det som egennamn, det gör inte vi. Och det stör mig. En smula.

Bild från Pixabay, redigerad i Wix.

Så idag tänkte jag ta upp varför vi har valt att ha liten bokstav på månadsnamn och veckodagsnamn och varför jag inte gillar det.

Inte unikt.

Svenskan har något som vi kallar för återhållsam versaltradition. Stor bokstav används endast i meningens första ord och i egennamn. Allt annat skriva därefter med bara små bokstäver. Ett egennamn är dessutom ett unikt namn på en individ, på en plats, organisation eller en företeelse. Det vill säga veckodagar och månader räknas inte dit då de är beteckningar.

Det är så enkelt att man inte räknar namnen på månader och veckodagar som en unik företeelse. Därför räknas de inte till egennamn, utan som helt vanliga substantiv och som en återkommande tidsintervall. Det är därför som man bestämt att månadernas namn och veckodagarnas namn skrivs med liten bokstav. Enda undantaget, i början på en mening såklart.

Unikt.

Vem som nu bestämde att månadens namn eller veckodagarnas namn inte var egennamn vet jag inte, jag vet bara att jag inte riktigt vill förstå varför. För på ett sätt gör jag det. Det handlar nog mer om att jag inte gillar den idén. För mig är namnen på varje månad unika, namnen på varje veckodag unika. Därmed borde de vara egennamn, så som man ser på det i England.

Man påstår att man ville hålla texten ren och lättläst och undvika onödiga versaler. För en text blir inte mer svårläst om du skriver Måndag eller Januari Vs torsdag och juni. Däremot ska vi skriva gud med stor bokstav trots att det i grunden inte är ett egennamn utan bara en benämning. Sedan har kristendomen gjort om det till egennamn, men det är en helt annan blogg.

Avslutningsvis.

Nåja, jag kan säkert sitta här i evigheter och tycka vad jag vill. Men ibland måste man kanske acceptera att det är skillnad på namn och namn ändå. Samtidigt säger den lille rebellen mig, djävulen på vänster axel, att jag borde protestera högre. Ängeln? att jag ska gilla läget.

Det var allt jag hade att bjuda på. Tack ni som läser. Ha en fortsatt bra dag och ta hand om er.