Stora män kan ibland - Tankekorn

"Stora män kan ibland tänka förvånansvärt små tankar." Vad betyder egentligen de här så kallade visa orden? Och vad menas med en stor man? Handlar det bara om män eller är kvinnor också inräknade? Och vad menas då med små tankar? Ja, det var det jag tänkte reflektera över idag. Vilka dessa individer kan vara. Hur små deras små tankar kan bli och hur de tankarna skulle kunna se ut. Och hur det kan passa in i mitt skrivande.

Att tänka, att fundera, ja det gör vi alla. Där finns det inga undantag. Alla människor tänker mer eller mindre på daglig basis. Vissa (som jag) tänker dygnet runt medan andra stundtals kan koppla ifrån.

Den visa människan.

Först ska jag försöka reda ut vad ordet "man" betyder (plural män). Ordet "man" betyder "människa" och kommer från latinets "homo" och "vis" kommer från latinets "sapiens". Så om man då ska översätta "Homo sapiens" så betyder det helt enkelt "vis människa".

I folkmun används ordet "man" för att beskriva den "manliga" delen av folket (ej kvinnor utan dess motsatts). Men den moderna användningen inom vetenskapen används termen "man" för att hänvisa till gruppen människor. Det vill säga alla människor, oavsett kön. Så stora män betyder i grund och botten stora människor och inom den gruppen räknas, som tur är, både män och kvinnor.

Stora män.

Uttrycket “Stora män kan ibland tänka förvånansvärt små tankar” innebär att även individer som anses vara betydande eller framstående kan ibland ha trångsynta eller oväntat simpla perspektiv. Detta uttryck påminner oss om att ingen är perfekt och att alla, oavsett status eller ställning, kan ha brister i sitt tänkande. Något dessa stora män borde tänka på. Hur viktigt det är att behålla sin ödmjukhet och självmedvetenhet inför det vanliga folket. Tyvärr är det nog många som "glömmer bort" så fort de landat på sin höga piedestal.

Det får mig automatiskt att tänka på en anekdot där en vetenskapsman stod och predikade om månens betydelse och hur den sakta drar sig från jorden och till slut försvinna ut i rymden. Och han säger "Att den dagen månen försvinner ifrån oss kan vi bogsera hit en ny planet." Varav en i publiken ger respons "Varför kan vi inte bara bogsera tillbaka vår egen måne?" Det "enkla" tanken hade inte slagit den vetenskapsmannen ... alls.

Avslutningsvis. Det spelar ingen roll om man är en framstående vetenskapsman eller om man är en betydande politiker, ingen är immun mot trångsynthet eller ett begränsat perspektiv. Ingen är perfekt. Och det är något som jag försöker använda mig av när jag skriver, att alla kan göra misstag, tänka små tankar, vara insnöade och fördomsfulla. För hur intressant skulle en bok bli om alla karaktärer tänkte lika, var perfekta och lika viktiga? Inte alls skulle jag vilja påstå. Vi är all operfekta i vår perfekthet.

Nu får ni alla ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni tog er tid. Ta hand om er. Kram