Tid för reflektion

Så nu är man sen i söndags hemma igen från semestern... och innan vi åkte iväg insåg jag att jag nu är klar med lite mer än halva min andra bok. Den som har arbetsnamnet Gränslös tillvaro. Det vill säga jag har skrivit 30 kapitel av de tänkta 40=41. Men efter att man haft uppehåll i skrivandet så behöver man lite tid att komma tillbaka. Man behöver reflektera över det jag skrivit hittills.

Jag måste gå tillbaka och läsa och se till att min historia har den där röda tråden som ska finnas där utan för den saken skull förstöra stämningen av historien. Att den tråden också håller till mitt tilltänkta slut.

Mina böcker.

Min historia handlar i korta drag om Emma, en hotellstäderska som kanske tycker livet är lite trist. Det blev liksom inte riktigt som hon hade tänkt sig. Igen. Och ja, för vem blir det så egentligen. I första boken blir medbjuden till Planken av sin dåvarande pojkvän Viktor. Men... när det är dags att sätta sig på planet söderut så dyker inte Viktor upp och Emma får åka själv. I den här boken har Emmas bästa vän för avsikt att uppfylla sin barndomsdröm och köpa ett hotell som ligger på en ö utanför Gävle. Hedda, som vännen heter, bjuder med Emma och hennes dotter och dotterns bästa vän. Med på resan hamnar också den hemlöse Pixie. För vem är Pixie och vilka är det som är ute efter henne? Komma in i skrivandet igen.

Men nu ska jag gå tillbaka till början och skumma genom det jag skrivit. Kanske redigera om jag hittar något större fel. Men sen ska jag förstås fortsätta skriva klart boken. Efter det blir det att renskriva. Se om jag kan utveckla karaktärerna lite till. Se till att den röda tråden inte brister på vägen. För om den gör det i tidigt skede lär det inte bli någon bra fortsättning som slut på boken. Vill ni veta mer om den här boken eller om mitt skrivande? Tveka inte utan ställ frågor så ska jag göra mitt bästa att svara.

Men jag känner mig riktigt stolt över att jag redan nu kommit så långa som jag gjort. Att jag lyckats utveckla en rad karaktärer som sticker ut och gör sig hörda. Och inte bara i en bok, utan snart två. Men visst, det finns alltid utrymme för att utveckla dem lite till. Och att utveckla historien redan nu till nästa bok.

Nu får ni alla ha en fortsatt underbart skön dag. Tack för att ni tog er tid. Ta väl hand om er. Kram.