Tvivelsutan utan tvivel - Tankekorn

För lite drygt ett år sedan plockade jag fram mina två böcker av Sir Arthur Conan Doyle som jag haft sen jag var barn. Böcker som i sin tur är översatta på slutet av 70-talet och början på 80-talet. Och när man börjar läsa märker man snabbt att vårat språk har utvecklats en hel del sen dess, på både gott och ont. Samtidig tycker jag att det är intressant hur språk utvecklas utan att man kanske ens reflekterar över det förrän man ställer nu och då sida vid sida.

Men en kväll när jag låg där och läste i en av Sherlock Holmes-böckerna i godan ro så svischade ett ord förbi. Tvivelsutan. Så klart att jag reagerade. Det är inte ett ord man hör någon använda sig av i dagens samhälle. Ska jag vara helt ärlig så har jag nog aldrig hört någon använda sig av det ordet. Inte i tal i alla fall.

I gamla böcker.

Men nu är det inte bara i Sherlock Holmes-böckerna som ordet dyker upp... det märkte jag när jag nyligen läste om De glömda sagornas bok av JRR Tolkien. (De böcker jag har gavs ut runt mitten på 80-talet.) Men där dök ordet upp igen.

Tvivelsutan betyder såklart 'utan tvivel' om det nu skulle vara någon som inte förstod det.

Men jag tycker nog att ordet känns stolpigt och ger inte den flyt i en text som man skulle vilja ha. För visst kan du kanske hålla med om att ordet känns både konstruerat och kanske till och med lite osmidigt. Ett ord som man bara kan använda sig av i text, ej i tal. Så jag som älskar att skriva skulle utan tvivel aldrig använda mig av ordet tvivelsutan. Den saken är säker.

Avslutningsvis.

Samtidigt nu när jag sitter här och skriver om ordet 'tvivelsutan så är jag lite ånger på att jag inte kopierade någon av meningarna eller att jag åtminstone lade ett bokmärke vid de sidorna. Hade varit trevligt att bjuda på en eller kanske flera meningar. Men nu får ni tvivelsutan klara er ändå.

Men nu får ni alla ha en fortsatt skön dag. Tack för att ni tog er tid att läsa. Ta hand om er och varandra.