Vara på topp - Reflektion

Jag har märkt att det ibland är oändligt svårt att komma på något att blogga om. Något som ska vara relevant och kanske lite småintressant. Samma sak gäller när man skriver på sin roman eller novell, man måste veta vart berättelsen ska ta vägen. Man måste hela tiden pressa sig till att vara på topp och leverera. Eller? Måste man verkligen alltid vara på topp? Måste man hela tiden kunna leverera? Kan man bara få ha en dålig dag?

Bild från Pixabay, redigerad i Wix.

Att vara på topp kan faktiskt ta mer på krafterna än man kanske tror. Så är det för mig i alla fall... du kanske fungerar annorlunda. Men här kan jag bara tala för mig själv.

Ämnen att blogga om.

Men ibland så sitter man bara där, som idag för att dra ett exempel, och har ingen aning om vad man ska blogga om. Hur mycket man än försöker komma på ett ämne så vill inte hjärnan samarbeta. Man är bara trött. Fantasin lyser med sin frånvaro på ett sätt så att det nästan går att ta på den. Den känslan är allt annat än rolig.

Känns lite som om någon pressat in blöt bomull i huvudet. Tankarna går trögt och man har brist på ork. Men ändå måste jag, som jag lovat mig själv, hålla igång och skriva. Något måste jag ha att göra för att hålla igång rutinen. Ibland är det kanske inte så viktigt vad jag skriver, bara jag skriver. Att jag gör något för att underhålla min vardagsrutin.

Vara på topp. Jag ska erkänna att jag kan ha lite dåligt samvete när min hjärna inte samarbetar med mig. När jag inte känner mig på topp. Men måste man alltid vara där? Nej. Jag tror inte att man måste vara på topp hela tiden... Ibland måste man få ha dåliga dagar. Dagar när man känner för att inte göra något eller bara låta saker vara som de är. Tröga och kanske lite tråkiga.

När jag tidigare satt här och funderade på vad jag skulle skriva om slog det mig att jag inte skrivit så mycket om det här ämnet tidigare. För det spelar nog ingen roll vem du är, ingen kan prestera på topp varje dag. Har man dessutom som jag en sjukdom som gör en trött så får man men gott samvete ha sina dåliga dagar. Ibland.

Avslutningsvis.

Det har inte så mycket att göra med att man har dåliga dagar utan snarare hur man hanterar dem. Hur man hanterar det, som i mitt fall, trötthet och allt vad det innebär. Det är okej att ha en dålig dag, bara man gör något bra av det. Som idag när jag skriver den här bloggen med simmigt huvud och trött kropp. Jag har trots allt gjort något positivt av det.

Det var den reflektionen jag hade att bjuda på idag. Tack för att ni tog er tid. Ha nu en fortsatt bra dag och ta hand om er.