Verklighet Vs dikt.

Verkligheter överträffar dikten brukar det heta. Och ja så är det nog i många fler fall än man kan tänka sig. Inte i alla, men de allra flesta skulle jag tro. För du kan nog tänka dig ett värsta scenariot - du skriver in det i din historia, i din berättelse, din bok - men det finns alltid värre saker som hänt på riktigt. Saker som inte någons fantasi skulle kunna fantisera ihop. Även på sin bästa dag.

Fast att skriva noveller eller romaner handlar kanske inte om att överträffa verkligheten. Det handlar om att få till en bra och trovärdig historia. En historia som folk vill läsa. I alla fall om man pratar om fiction.

Låt fantasin flöda.

Att skriva är att släppa lös sin fantasi och låta den flöda ritt. Låta fingrarna löpa fritt över tangentbordet eller låta pennan vandra vart den vill över pappret. Fantasin ska inte hållas tillbaka eller begränsas. Den ska tillåtas att göra sitt jobb.

När fantasin nått sitt mål är det bara att börja skriva. Det är lite det som är det härliga med att skriva, man kan skriva om vad man vill. Om någon skulle ifrågasätta, kan du bara säga, att i din historia så är det så. När du sen är klar med historien så börjar det stora arbetet med att gå igenom den.

Påhittade platser.

I min otursförföljda bok - Svart Opal - så lade jag till en början historien i en påhittad stad, anonym stad. Sen lade jag den i Sandviken, men har nu ångrat mig och ska återgå till den där påhittade staden. Men jag ska försöka beskriva den staden utifrån hur till exempel Sandviken och som många mellanstora städer ser ut. Därför kommer jag nog aldrig riktigt nämna vart de är utan ge mer en hint än direkt påstående. Men så kan man väl inte göra? Varför inte? Det är trots allt min fantasi. Min första bok om Emma Elliot - Dolda avsikter - Utspelar sig på ett litet hotell som ligger ovanför en liten by i Liechtenstein. För det första jag har aldrig varit i Liechtenstein än mindre i byn Planken. Och hotellet? det är påhittat. Det finns inget hotell där. Men får man göra så? Ja det klart man får? Verklighet Vs dikt.

Men det är det som är så skönt med att skriva fiction. Du kan lägga din historia vart du vill. Du kan hitta på en stad, by eller ett hotell. Ja du kan till och med hitta på en helt egen värld. Det enda som begränsar är ens egen fantasi. Så vill du skriva en bok, börja skriv. Någonstans måste man väl börja.

I fantasin finns det inga begränsningar. Det är sant. Så om du då kan skriva en bra historia kring det, kan du få vad som helst att kännas trovärdigt. Få det att låta som om har hänt på riktigt. Samtidigt är det aldrig fel att hämta inspiration från verkligheten. För i de bästa romanerna hittar man en stor dos dikt, men också en dos verklighet. Men nu få ni alla ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni tog er tid. Ta väl hand om er. Kram.