Våga ta steget - Tankekorn

Det är en sak att skriva en bok... en annan sak att våga ta steget och skicka in det färdiga bokmanuset till ett bokförlag. För när man gör det så blottar man sig. För även om det är en ren fiction som du knåpat ihop så är det personligt. Dessutom riskerar man att få nej, många gånger. Visst det är en sak att få några nej men när man riskerar att bara få nej så känns det i hjärtat. Man börjar tvivla på sig själv.

Det första rådet man får är att förbereda sig på att få nej... men hur gör man? Hur förbereder man sig på något man inte har någon erfarenhet av. Eller att att någon inte ens orkar öppna manuset du lagt ner hela din själ i och bara nobbar. Det går såklart inte.

Få till en första bok.

Många har det bara. De behöver, inte som jag, ha utbilda sig och läsa på en massa innan man får ihop en första bok ... de bara skriver den. Jag, i min tur, fick jobba hårt i många år innan jag började förstå vad som krävs för att skriva en hel roman. Men också hitta min rutin och mitt sätt att jobba på. Allt jag gjort har varit långt ifrån gratis.

Men till slut så satt jag där och hade fått ihop min första bok. Dolda avsikter. Det tog mig flera år och många redigeringar att komma dit. Nästa bok tog mig lite drygt ett år och jag hoppas att denna tredje bok ska ta ungefär lika lång tid.

Inte räcka till.

Jag har skickat in boken till några stycken bokförlag men fått nej av alla. Jag tappade fart och började tvivla på mig själv. Var jag bra nog? Samtidigt vill jag få min bok utgiven. Enda sättet är att fortsätta skicka in boken. Men så fort jag sitter där och ska skicka in boken blir jag tveksam. Är den verkligen bra nog. Tänk om ingen vill ge ut den. För det spelar ingen roll hur mycket arbete jag lagt ner på boken, om inget anser boken vara bra nog.

Bokförlagen tar ingen hänsyn till ditt arbete, de ser bara till om de kan tjäna pengar på den. Tror de inte på produkten nobbar de den, så enkelt är det. Och det är här jag har svårt. Jag är inte van att faktiskt vara bra nog på någonting. Därför är jag rädd att jag inte ska räck hela vägen. För det har varit många gånger som jag fått höra hur bra jag är, bara inte riktigt bra nog... tyvärr.

Avslutningsvis.

Om jag någonsin ska ha den minsta chans att bli utgiven författare så måste jag våga ta steget. Våga skicka in manuset till så många olika bokförlag som möjligt. Våga ta ett nej. För varje nej, desto närmre ett ja. Ja det är det jag hoppas på i alla fall.

Nu får ni alla ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni läste min blogg (dela gärna). Ta vara på er.