Ännu ett år - Tankekorn

Så jag sitter i stugan eftersom det var meningen att en fönsterkille skulle komma hit och titta på våra förutsättningar att byta fönster. Men han är sjuk så vi är lite hör i onödan kan man säga. Samtidigt har vi mycket att göra så all tid här är väl spenderad. Bara hoppas på att fönsterkillen hör av sig om ny tid längre fram. Men nu sitter jag ändå här och tänker tillbaka på det senaste åren. Till och med de senaste åren.

Bild från Pixabay, redigerad i Wix.

Men eftersom det är min födelsedag idag så har det fått mig att fundera. Tänka tillbaka på hur längt jag kommit i mitt skrivande.

Börja om.

För ett år sedan så hade jag precis tänkt om med min bok Dolda avsikter. Jag visste att jag var tvungen att skriva om den ännu en gång för att å den tills sitt bästa jag. Det var så mycket som jag tyckte fattades. Och om ag som författare har den känslan kommer också läsaren att känna det. Därför tog jag beslutet att skriva om den igen. Men också hårdredigera den.

Det resulterade i att jag tog bort flera karaktärer. Försökte vilseleda läsaren ytterligare angående vem som var antagonisten. Jag lade till och med ut flera tänkbara scenarion. Jag kortade också av historien med cirka 20000 ord. Det är ungefär 50 sidor. Men framförallt så lade jag till en ny tvist. En tvist som kommer ge ringar på vattnet i alla efterkommande böcker.

Snart klar. Just nu försöker jag läsa igenom boken för att leta stavfel och meningsuppbyggnadsfel, Den sista redigeringen innan jag ska börja skicka in den till förlag. Men det är tidskrävande och tröttsamt att sitta och läsa ett ord i taget bara för att se om det är rättstavat. Man vill inte skicka in en bok medför många stavfel. Det tyder trots allt på slarv.

Samtidigt känns det lite skrämmande att jag är snart klar. Jag har ändå lagt ner flera år på den här boken. Till och med innan jag började skriva den jobbade jag på historien och på att skapa karaktärer. Och nu är det på väg att ta slut. Och trots att jag älskar att ha kommit igång med uppföljaren Falska spår så sörjer jag också att Dolda avsikter snar är klar.

Avslutningsvis.

Ännu ett år har passerat. Senaste fyra-fem månaderna i rekordfart. Det är knappt så jag hänger med. Men oavsett hur lång tid det tar att skriva en bok måste man ta det ett steg i taget innan jag kan sikta mot att bli utgiven författare. Något som är en dröm som uppfylls men som också är lite skrämmande.

Det var det jag hade att bjuda på idag. Tack alla ni som läser. Ha en fortsatt bra dag och ta hand om er och om varandra. Ja och grattis till mig...