Lider av trötthet.
En vecka har gått sen vi kom hem från semestern... en hel vecka. Och inget har jag fått gjort av det jag hade planerat. Ibland så rinner tiden på alldeles för fort. Det känns som om man aldrig har tid att stanna upp och njuta av livet. Och rätt som det är har en månad passerat. Sen har ett helt år försvunnit bakom en. Dagarna ramlar förbi som sandkorn faller från en barnhand på stranden.

Allt det där som man planerat att göra hinns inte med eftersom tiden har en förmåga att försvinna ifrån en när man behöver den som allra mest. Dessutom lider jag av trötthet...
Så trött.
Varje dag önskade jag att jag redan hade fått saker gjorda. Till exempel att jag började mitt skrivande på det här planet redan när jag slutade min författarutbildning. Men antar att var sak har sin tid. Eller inget tid alls.
Hur som helst... Senaste veckan försökte jag komma tillbaka i mitt skrivande igen. Men det visade sig bli långt svårare än jag kunnat tänka mig. Mycket beroende på att jag varit extremt trött. Inget som blivit bättre av ett par nätter av dålig sömn. Snarare tvärtom.
Det här med trötthet.
Det är så många idag som klagar på just trötthet. De går runt som zombies och släpar sig igenom vardagen med alla dess måste-sysslor. När helgen kommer orkar man inte med att göra något. För det är när man väl är ledig som man vill orka gör något annat. Något roligt.
Men många lider av trötthet, inte bara jag, på grund av nyhetsflödet idag. När jag växte upp på 80-talet så var de enda nyheterna man hade var på utsatta tiden på radion och teven. Visst men kunde läsa dem i en dagstidning som ramlade ner i din brevlåda. Men idag går alla med näsan över en mobiltelefon där det rasar ur ständiga nyheter. Hjärnan får aldrig vila.
Hjärnan uppe i varv.
Och när kvällen sen kommer och man ska gå och lägga sig... då kan man inte komma till ro. Och när an inte kan sova så plockar man upp mobilen igen. Och ta-da, så var hjärnan uppe i varv igen. Jag har försökt påpeka för folk i min omgivning att mobilen inte alltid är av godo. Då får jag höra att jag är dum och inte förstår något alls.
Fast nu är det inte jag som kommit på det här med nyhetsflödet från mobilen, det är forskare. För när vi ständigt sitter med näsan över mobilen så får våra hjärnor får aldrig vila. Då är det inte så konstigt ändå att många känner sig ständigt trötta. Att allt fler har sömnproblem. Själv försöker jag låta mobilen vara, men när man känner den där rastlösheten komma smygande så sitter även jag där med näsan ovanför mobilen.
Nu får ni alla ha en fortsatt bra dag. Se upp från mobilen och njut av dagen så mycket nu kan. Tack för att ni tog er tid. Ta hand om er nu. Kram.
Comments