Låt dem drömma.

Det här med att låta ens karaktärer drömma? Ja, det är något jag funderat en hel del på. I synnerhet efter att jag läst ett antal olika tipps från så kallade vetare där de lyfter ett varningens finger angående just drömmar. Någon påpekade dessutom att det var ingen som var intresserad av att höra andras drömmar. Fast är det verkligen så? Är ingen intresserad av att läsa om en karaktär drömmer?

Jag tänker lite såhär: Drömmar är den mest naturliga saken i världen. Om jag kan drömma så borde även mina karaktärer uppleva samma sak. Eller hur? Samtidigt tror jag nog man ska vara lite försiktig med att skriva ut hela drömmar. Visst kan man påpeka att "jag sov sjukt dåligt i natt för jag drömde mardrömmar." Man kan till och med utveckla det med "jag blev jagad av en snubbe med kniv, men jag vaknade precis när han skulle hugga kniven i min rygg."

Men okej, jag höjer också ett varningens finger angående drömmar. Det är inget man ska skriva bara för saken skulle eller för att fylla ut sidorna. Nej drömmen bär föra historien framåt eller på något vis g en förklaring.

Min karaktär Nadja (som innan kallades Opal) drömmer flera gånger. Och det ordentligt. Men det är för att påvisa att hon inte riktigt klarar av att skilja på verklighet och fantasi. För henne kan en dröm vara minst lika verklig som verkligheten. I det fallet anser jag att det har med handlingen att göra. Utan det fattas något, om ni förstår vad jag försöker säga. Det är här läsaren kan få möjligheten att kika in i nyckelhålet till hennes allra innersta tankar, rädslor och känslor.

Så för guds skull, låt dem drömma.

Nu får ni alla ha en fortsatt bra dag. Tack för visat intresse. Ta nu hand om er.