Några kilo till - Personligt

En symtom på att man har Hypotyreos är att man går upp i vikt. Det var inte den första symtomen som jag märkte av. Men efter ett par års trasslande med sjukvården över värk, trötthet och koncentrationssvårigheter så kom också viktuppgången. Först några extra kilon. Och ja det kunde jag lätt leva med. Det handlade bara om tio kilo.

Men jag trivs inte i min tyngre kropp. Det är mer att släpa på och gör mig trött när jag är ute och rör på mig i naturen. Det till och med stoppar mig från att röra på mig så mycket som jag skulle vilja.

Promenera mera.

Jag har som mål att börja röra mer på mig. Inte låta små träd eller vägbommar stå i vägen. Dessutom är det lättare nu när snön är borta och det börjar torka upp ute i markerna. Så förra helgen blev det sammanlagt 1,5 mil promenerande. Den här helgen fick jag ihop nästan 1 mil. Bra jobbat ändå tycker jag.

Men det är så skönt att kunna röra på sig. Det är en frihetskänsla som är svår att beskriva för alla de som tar det för givet. Men jag kan inte ta mitt promenerade för givet. Ibland har jag helt enkelt för ont. Och har jag inte ont innan så har jag det garanterat efteråt. Så nu när jag sitter här i soffan och försöker få ihop denna blogg är det enklare för mig att ta upp vart jag inte har ont än där jag har ont.

En jobbig symtom.

Men att promenera med extrakilon är jobbigt nog, men med några kilo till blir det inte direkt lättare. Det är som om jag ständig och jämt bär på en ryggsäck som väger omkring trettio kilo. Jag hatar det. Min kropp orkar inte hellre och jag oroar mig för hur det ska bli när jag blir ännu äldre. För det är en sak man inte kan undvika, att bli äldre.

Jag vill inte bli den där personen som vaggar runt som en pensionerad pingvin. Därför måste jag börja röra på mig mer. Kanske hitta ett sätta att gå ner några kilon. Jag tror trots allt att det skulle gör att jag mådde bättre allmänt. Frågan är hur jag ska få läkarna att höra mig...

Avslutningsvis.

Så efter lite skönt promenerande i helgen så sitter jag här med värk i kroppen. Men det är det värt. Hellre värk i kroppen för att man gjort något än värk i kroppen för att man bara suttit still. Men i och med jag skrivit denna blogg hoppas jag att den peppar mig själv lite till. Att börja röra på mig mer och kanske sluta med onödigt godis.

Nu får ni ha en fortsatt bra dag. Tack för att ni läste. Dela gärna. Ta nu vara på er.