Sista bloggen för i år - Blogginlägg
Livet blir inte alltid som man tänkt sig... det har det verkligen inte för mig. Det spelar liksom ingen roll hur hårt man jobbar för att nå sitt mål, man kommer inte dit man vill. Ibland stöter man på faktorer som man inte kan rå över, ibland drabbas man av livet i sig och ibland händer det saker man inte vet hur man ska hantera. Men det är livet. En resa där vi stöter på motgångar, glädje, tur, otur, sorger, bedrövelser, medgångar och små stunder av ren lycka.

Nu närmar sig 2023 sig ett slut och 2024 står och smyger runt husknuten. Man innan dess så ska vi fira jul med att äta god mat, få paker, ge paket tillbaka och bara njuta av lite ledighet.
Sammanfattning av året.
Jag trodde för ett år sedan att 2023 skulle bli mitt år... nu blev det inte så. Lite av det beror på mig själv. Den entusiasm och den ork jag hade sinade. Så det här året har verkligen handlat om att orka. Inte riktigt det jag såg framför mig när jag för ett år sedan satt och väntade in det nya året. Trots det jag skrev klart min första bok (två gånger), skrev klart min andra bok och jag knåpade dessutom ihop en ungdomsbok. På det började jag att blogga min bok Svart Opal - historian om Nadia.
Min första bok skickade jag in till flera bokförlag, men alla tackade nej. Då bestämde jag mig för att skriva om den en gång till, så nu sitter jag i valet och kvalet om jag ska skicka in den igen till de förlag som jag kom att gilla lite extra. Nåja... det återstår att se vad jag gör.
Vägen frammåt.
Det här året har också handlat om att hitta nya läsare till mina bloggar. Det gick bra ända tills facebook började att ta bort mina blogginlägg. Först vad det för att jag lockade folk att dela med sig av sina lösenord och så vidare. Sen var det för att jag upprepade mig. Vad det egentligen handlade om fick jag aldrig några svar på, trots att jag skrev och frågade flera gånger.
Men Facebook ska inte stå i vägen för mina drömmar. Frågan är bara vilken väg jag ska ta nu. Känns lite som om jag står i en vägkorsning där minst hundra små stigar sammanfaller. En av dem är rätt, men ingen känns säker nog att kliva in på. Jag känner mig lite fast. Lite instängd. Vägen frammåt känns inte lika självklar längre.
Avslutningsvis.
Jag skulle vilja passa på att tacka alla er som läst min blogg. Det värmer i mitt hjärta. Särskilt tack till er som också delat min blogg. Ni vet vilka ni är. Tack för det här året. Nästa år kommer bloggen tillbaka. Förhoppningsvis med ett litet ansiktslyft.
Nu får ni alla ha en fortstatt bra dag och sen en skön helg. Sen passar jag också på att önska alla en riktigt god jul och sen ett gott nytt år. Ta hand om er och ta hand om varandra. Kramar till alla.
Kommentare