Tar sin tid - Tankekorn

Det är nu ett ar år sedan jag började skriva på min bok Dolda avsikter... jag hade satt som deadline att jag skulle skriva klart den på ett år. Inklusive redigering och allt. Men det förstår ja nu i efterhand var alldeles för orealistiskt av en som aldrig lyckats skriva klart ett enda projekt tidigare. Många gånger på grund av saker som man inte kan påverka såsom att datorer inte håller måttet.

*Media från Pixabay, redigerad i Wix.

Men sen dess har jag lärt mig många viktiga läxor som jag kan ta med mig in i nästa skrivprojekt som i princip ligger och vänta på att bli redigerad.

Förvandlingen.

Dolda avsikter har på ett sätt genomgått en metamorfos. Den har utvecklas på nästan samma sätt som en fjärilslarv under sitt puppstadium blir till en vuxen fjäril. Från början skickade jag min Emma med flyg till Liechtenstein. Resesällskapet var större. Morden var fler. Men insåg redan där att det kanske inte var ett bra val. Sagt och gjort, jag flyttade resan till strax utanför Åre.

Jag skickade in boken till bokförlag men fick bara nej. Så jag tänkte om ett varv till. Jag tog bort karaktärer som inte förde historien framåt. Jag drog ner på antalet mord. Sen flyttade jag på hotellet till där Copperhill mountain lodge ligger idag. Därav fick jag också flytta hela historien bakåt i tiden. Från 2019-2020 till 2004-2005. Därav ändras också historieaspekterna.

Slutresultatet.

Men jag var inte riktigt nöjd. Jag kände at det saknas motstridiga känslor från min protagonist håll. Jag känner också att hon kanske var lite för präktig. Kanske till och med lite tråkig. Därför satte jag mig ner och redigerad boken ännu en gång. Försökte få Emma att bli lite mer komplicerad känslomässigt. Och kanske lite mera nyfiken.

Men inte bara det. Jag har ändrat uppdelningen på boken. Jag har nu delat in kapitlen i dagar. Jag har alltså gått från hela 49 korta kapitel till 14 långa, som i sin tur är uppdelade i delar. Men sen har jag skrivit om slutet helt. Jag kom på att den skulle innehålla en tvist. Iden fick jag när jag såg på en teve-serie. Och nu har jag lagt in den tvisten i min bok. Nu är det bara en sak kvar att göra. Rättstava. Se över meningsuppbyggnaden. Men också ta bort onödiga ord.

Avslutningsvis.

Jag känner jag mig nöjd med den här historien växt fram framför mig. Den känns nu hel. Men det är väl så när man skriver en bok, den bör gå igenom en metamorfos. Den börjar som en liten färgglad larv, blir sen en praktfull puppa för att sen komma ut på andra sidan som en prunkande fjäril.

Det var allt för idag. Tack för att ni tog er tid. Ha nu en fortsatt bra dag. Ta hand om er och varandra.