Trött, tröttare - Personligt

Trötthet är något som vi nog alla stött på i vår vardag. I livet i allmänhet. Kanske varje dag till och med. Vi kliver upp varje morgon, vi gör vår grej och sen går vi och lägger oss på kvällen för att sen göra om samma procedur nästa dag igen. Och visst, det måste ni hålla med om ... det finns väl inget bättre än att vakna upp utvilad, med ork att ta sig an en ny dag. Kanske inte med öppna armar, men ändå, glädjas över eventuella nya möjligheter som varje ny dag ger. Dessutom, den här helgen bjöd på lite äventyr som gör att jag idag är trött, till och med tröttare.

Jag vet att jag skrivit om trött het tidigare. För ett par veckor sedan till och med. Men idag vill jag ta upp den trötthet som uppstår när man gjort något extra.

Helg i Stockholm.

I Helgen hade min mans jobb en weekend i Stockholm. Vi åkte ner tidigt på lördagsmorgonen och mötte upp resten av gänget på hotellet. De hade tagit tåg ner. Sen bar det ut på stan. Vi hittade en pub och eftersom solen sken satt vi ute. Efter det gick vi och åt lunch på en italiensk restaurang. Redan då började allt surr påverka mitt huvud. Så mycket intryck som det blev där kände jag mig lite nervös hur jag skulle orka med kvällen.

Men när de andra drog vidare till en ny bar drog jag och min man tillbaka till hotellet. Där kastade vi oss i sängen för att titta lite på TV och ta det lugnt. Men jag var så trött att jag inte orkade hålla ögonen öppna. Så det fick bli en vilostund för mig. Och det var nog bra att jag fick sova lite för annars hade jag aldrig orkat kvällen.

Kvällens middag.

På kvällen samlades vi igen, men nu på en lyxig restaurang. Den var så lyxig att hela TV4as sportsida hade sin avslutningsmiddag där. Men där pratade alla med stora bokstäver, där pumpade musik ur högtalarna. Efter halva kvällen så var jag helt slutkörd. Jag orkade inte koncentrera mig på vad någon sa.

Först hörde jag allt som sas, sen tappade jag enstaka ord och sen hörde jag bara ett gytter av ljud. Om någon pratade med mig fick jag anstränga mig för att höra, men till slut fungerade inte det heller. Då gick jag och min man tillbaka till hotellet. Jag var fortfarande trött i huvudet när jag vaknade dagen efter. Frukosten åt vi för oss själva på en lugnare del. De andra satt i surret en trappa ner.

Avslutningsvis.

På söndagen drog jag och min man iväg och hälsade på en vänner vi inte träffat på länge. Och trots att det blev stimmigt med två barn och två gubbar som spelade spel så kändes det ändå lugnare än både lunchen och middagen dagen innan. Idag sitter jag här med ett huvud som känns urblåst. Tröttheten är närvarande på ett helt annat plan. Det kommer ta några dagar innan jag hämtat mig igen. Samtidigt är det ändå värt det.