De rätta karaktärerna - Reflektion

Att skriva en bok handlar om så mycket mer än att berätta en historia. Eller rättare sagt, varje historia bärs upp av karaktärer och dess omgivning. Det handlar om vad karaktärerna gör, vad de inte gör och betydelsen av deras roll. Vad de säger, hur de säger det och om de är utåtriktade eller introverta. Protagonist, bifigur, statist eller antagonist. Det handlar om att skapa karaktärer som behövs, men som också berör.

Bild från Pixabay, redigerad i Wix.

Varje historia bör ha en eller flera protagonister som de vill följa och heja fram och en eller flera antagonister som man älskar att hata och som man önskar all tänkbar skit.

Karaktärer som berör. Det är det som är så skönt med att läsa böcker... man behöver inte ta hänsyn till någons känslor, någons behov eller någons personlighet. Man får tycka vad man vill om dem. Säga det högt. Karaktärerna kommer aldrig ta illa vid sig. Men karaktärerna måste beröra en så att man kan ha åsikter om dem.

En karaktär som inte berör på ett eller annat vis känslomässigt blir en karaktär vi inte minns. Dessutom bidrar det till en tråkig historia. Man vill bli ledsen när protagonisten råkar illa ut, glad när det går bra. Man vill kunna tycka illa om antagonisten, men också känna sorg att det blev som det blev. Man vill kunna känna det som karaktärerna känner. Karaktärerna måste göra läsaren berörd.

Inte för många. En bok behöver många olika karaktärer med mer eller mindre framträdande roller. Inte bara det, de behöver också ha olika personligheter och namn som inte är för lika. De ska också ha olika utseenden, olika bakgrund och olika vänner och familjer. Som läsare måste man kunna se skillnad på vem som är vem, vilken kan vara en svår balansgång.

Samtidigt får man inte ladda in för många karaktärer. Något jag lärt mig den hårda vägen. Men generellt bör man satsa på en protagonist. Kanske ytterligare en till tre som berättar. Biroller såsom mentor, bästa vän och antagonist(er) bör inte vara fler än tio stycken. Sen statister kan vara många. Det är alla de är människorna man möter i vardagen som inte behöver någon presentation.

Avslutningsvis.

Att skapa de rätta karaktärerna till sin historia kan kännas lite knepigt. Men det är också roligt. Det är här man verkligen kan släppa lös sin fantasi. Samtidigt bör man kanske få dem att passa in i sin idé. En utmaning som jag nästan tycker är roligare än själva skrivandet. Nästan.

Var det jag hade att bjuda på. Tack för att ni tog er tid. Ha en fortsatt bra dag och ta hand om er.