Redigera och restaurera - Reflektion

Hur man bygger upp en historia, den man skriver för att till slut rasera och bygga om genom redigering, påminner mycket om hur man fixar i ordning ett hus. Man planerar, man gör och sen restaurerar man och får till slut ett färdigt resultat. Den största likheten som jag ser det mellan skrivande och renoverande är att man börjar med en fast idé men får sedan ett slutresultat som man absolut inte väntat sig. Oftast blir det bättre.

Bild från Pixabay, redigerad i Wix.

Både att skriva och att rusta upp ett gammalt hus har sin charm. Men det kräver att man jobbar för att komma fram till ett resultat.

I huset.

Jag och min man har planerat en massa saker som vi ska göra och vd vi inte ska göra. Men också vad vi ska ta in hjälp med. En sak är dragning av nya avlopp. Men också elen. Just nu håller vi på med att flytta sovrumsdörren från att å in från hallen till att gå in från vardagsrummet. Det arbetet går nästan lika långsamt som fr mig att bli klar med en bok.

Men antar att det är bättre att ta det lugnt och få det bra än att slarva sig igenom ett arbete som man sen får göra om. Däremot hade vi bestämt oss för att behålla golven eftersom det blir så mycket mer arbete. Men... för att få bort en golvlist blev jag tvungen att lyfta lite på golvet. Där hittade jag en fin linoleummatta. Innan min man han säga nej var jag igång och rev ut hela golvet.

Bygga bok.

Jag har nog sagt detta för många gånger, men nu säger jag det igen. För att skriva en bok bör du ha en bra idé. Sen bör man kunna utrycka sig i ord för att få ner den på papper. När man skrivit klart sitt första utkast börjar redigeringen. Det som egentligen är det största arbetet med en bok. Hade man frågan mig det för fem år sedan hade jag inte trott det. Men nu vet ja vilket monsterjobb det kan bli.

Men det är under redigeringen som man har chansen att ta bort delar som inte för historien framåt och skriva om andra delar för att förstärka och förbättra. Det är precis som när man renoverar ett hus. Man tar bort det som är trasigt, som man inte behöver och som inte gör nytta och ersätter det med sådan som gör hemmet mysigt och hemtrevligt. Men som också har en funktion.

Avslutningsvis.

En sak som jag upptäckt under de åren jag tagit på mig att lära mig att skriva en bok är att man inte får vara rädd för att jobba hårt. Samma sa gäller såklart vårt lilla fritidshus. Fast där handlar det också om att våga. Inte vara rädd för att göra lite fel.

Det var det jag hade att bjuda på. Tack för att ni läser. Ha en fortsatt bra dag och ta hand om mer.